Oj vad lisan och jag låg och drog oss i sängen länge. Hon är så mysig på morgonen, ligger och kramas och gosa. I alla fall efter att han förstått att mamma inte tänker gå upp tidigt.
Vi gjorde frukost och myste i soffan, det hör inte till vanligheten så det tycker hon är så mysigt.
Sen kom en sur pappa Anders upp. Jag bestämde att det skulle inte dra ner mig. Stackarn hade inte kunnat sova. Jag tycker inte synd om honom. För jag har tjatat om att han ska gå till sjukan kanske i ett halv år nu. Han har inte förstått vad jag menar verkar det som.
Jag har själv jäkligt svårt att sova. Men man får väl göra något åt problemet. Så på måndag ska han gå till sjukan.
Nu kräver han lite omtanke från mig. Som jag skiter fullständigt i. Eftersom jag själv inte får något sånt när jag har det "jobbigt". Jag hatar mig själv som beter mig såhär. Jag är verkligen inte en sån som struntar i andra när dom har det jobbigt. Jag bryr mig om människor och vill ställa upp. Ännu jobbigare är det att känna såhär och bete sig såhär mot den jag lever med. MEN, det stora MEN. Anders har inte funnits för mig och varit hård mot mig när jag har haft det jobbigt. Så då har jag blivit lika mot honom. Men det kan inte han acceptera.
Ikväll ska vi på fest. Jag var jättetaggad. Men nu är jag inte alls det. Jag skulle bara vilja vara hemma och mysa med min älskade lilla tjej. Vet hur det brukar bli när jag festar och har dom här känslorna i kroppen.
Denna kväll kommer säkerligen sluta med skilsmässa som alla andra få gånger vi festat ihop.
Det är bättre och festa från varandra.
FAN vad jag ångrar mig Angelica att jag inte köpte dom änglalika skorna ;)
Jag bara älskar dom nu. Fan fan fan! :)
Dessutom har jag inte varit ut och jogga. Eftersom jag har såna där "fiskfjell" i halsen.
Snart ska Alicia och jag göra oss klara för att åka ut till Nybo. Där kan jag verkligen vara mig själv.
Släppa loss och bara vara jag. Undra på att jag är så glad när jag är där! Tack älskade ni för att jag får vara jag med er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar