En stund för mig själv.

Ja, nu var det ett tag sen igen. Känns som jag bara kommer skriva här när jag behöver skriva av mig.
Tänker inte sitta och skriva bara för att.

I fredags var jag och jobbade. Riktigt roligt att träffa några av barnen iaf. Var som sagt inte så många där.
Men i veckan kommer det fler.

Jag har känslor i kroppen som är väldigt jobbiga att handskas med nu.
Dåligt samvete, pengar, förhållande, deppighet, ångest osv. Ja allt i en stor stor skål kan man säga.
Lite "gott" och blandat. Känner mig så ensam. Han som skulle finnas där. Finns inte där. Eller är det jag som inte vågar säga hur jag känner tycker och tänker. Vi förstår inte varandra alls. Jag blir tyst som musen och bara går runt och anses vara sur fasten jag är jävligt ledsen och känslig.
Istället för att släppa ut ALLTING går jag och gråter lite i min ensamhet och stänger in allting istället och därav kommer känslan ENSAM och jag längtar efter min syster!

Imorgon ska jag ringa ett samtal. Bara en sån sak gör mig orolig och "rädd". Men varför ska jag vara det egentligen. Jag är lika mycket värd och klarar saker precis lika bra som alla andra jävlar!

Snart får jag en stund för mig själv. Anders och Alicia ska åka iväg.
Vad ska jag göra då? Jo jag ska stryka. Vad roligt! Eller inte.

Att våga säga nej är inte så jävla svårt

Här var det länge sen man skrev. Har helt enkelt inte orkat eller inte haft någon lust.
Har hunnit med mycket på den tiden:)
Livet känns lite lättare. Har börja få en rätsida på allting. Att vara ärlig mot sig själv är en himla bra finess tycker jag. Även att våga säga ordet NEJ och stå för det man tycker. Det är ju inte så svårt. Kan kanske få ett ont öga ibland eller ett mothugg, men vad fan, hugg tillbaka.

Även det där att inte bara stänga ute vissa människor. Att öppna munnen och ta emot lite öron som lyssnar och kanske en kram. Det är ju rätt skönt. Människan kan ju ibland.
Jag har kommit på att jag bestämt lite i för väg också vad som ska vara si och så på ett visst vis och hur vissa är.Fast det kanske inte riktigt är så i alla lägen.

Som sagt VI har kommit en bit på vägen. Jag försöker att inte ha så stora krav på mig själv.
Och som sagt Njuta av stunden här och nu. Inte se så långt fram i tiden. Utan ta dagen som den kommer.

Så sant som det var sagt

Regn...

Ännu en dag med regn.
Man kan tycka att man ska börja vänja sig. Men det gör man inte. Man bara väntar och väntar på sommaren. Kanske att det blir så att man beställer sig en utlandsresa i julklapp.

Jag har bestämt att nu jävlar ska jag gå min väg. Vill man hänga med på den. Så är det det man får annars får man väl säga ifrån. Men det struntar jag i då. Jag tänker göra som jag vill och känner.

Nu sitter vi och väntar på att syster och gänget ska komma över. Vi ska se efter kanin Musse när dom är på lite semester. Spännande för Lisan att få se efter kusinernas kanin.

Regn regn

Har sitter jag med ett dunkande huvud alldeles alldeles ensam på altanen. Skönt är det. Tyst och lugnt. Precis vad jag behöver. Lugn och ensamt.
Alicia och Anders åkte till Farmors stuga och skulle bada, leka och fika med dom andra.
Jag valde att stanna hemma och bara vara.

Idag är en dag där jag vill trycka på paus och allt står stilla. Skönt. Slippa bry sig.
Idag är en sån dag när jag bröt ihop för att jag råkade missa lite när jag målade om en tånagel. Precis efter när jag reser mig upp slår jag i huvudet i snedtaket så det blir en smälla som inte kan kallas mer än en frontalkrock, alltså illa utgång! Ja det är en sån dag alltså där det inte behöver mycket till för att lilla millan ska börja gråta.

Nu när jag kikar ut här från min inglasade altan ser jag att det regnar. Ganska skönt att sitta här ute och höra regnet smattra utanför. Var inte lite regn det vart heller. Störtskur :)

Nu har vi bestämt när vi ska åka på semester. Komma iväg en lite sväng och bara stänga av. Hoppas att vi klarar "pressen". Tror det är att vi är så lika fast ändå så olika. Vi tänker inte lika om hur man känner.
Känslor är svåra saker. Allra helst när vi är som natt och dag när det gäller det.

Nu ska jag kika boende till vår semester.

För mycket mycket länge sen....

Mycket har hänt. Positivt :) Hade en helbra fredag.

Först midnattsolsrallyt med världens bästa människor Vidare hem för att duscha och göra oss fina för sean bana i Östhammar. Där vi träffade fler underbara människor och en show med skaka rumpa. Hem för att slänga i oss lite hämtmat ;) sen vidare till stan för att kika på lite bilar. Bilar det fanns det och regn också.

Idag vaknade vi sent för att det vart en sen kväll igår och en man som inte kan sova om nätterna.

Men väl uppe ur sängen så såg vi solen. Vi hade bestämt redan igår att vi skulle åka till Öregrund för att ta oss en glass. Men usch vad det var kallt. Men lunch på klipporna och en snabb glass i ett kallt Öregrund blev det ändå. När vi satte oss i bilen på väg hem vart vi alla jättetrötta.

Nu på kvällen vart det lite fjasko och massa onödigt tjaffs. Jag ville rymma till syrran och bara spy ur mig allt.

Men det är ju egentligen Anders jag ska prata med. Det är ju oss det är problem med. Men syrran är så mycket bättre att prata med. 

Men efter en dusch och nymålade tånaglar känns ju inte livet allt förjävligt ändå.

Sen att jag nyss tröck i mig en halv pizza sen igår gjorde saken lite bättre ändå. Rund är också en form som sagt. (jag gjorde det i smyg) Inte bra. Men det struntar jag i.

Anders har hyrt film och köpt nötter till mig. Så det ska vi tillbringa kvällen med. 

Haha kolla film och snaska nötter ;)

Tack älskade vänner för ni finns!!! 

Lisan med fina moster!

Finaste bilden jag fick på bild iaf.

Världens Finaste mamma (mormor)

Världens bästa pappa (morfar)

Min bäste vän!

Fick med bästaste lillebror också!

Lisan väntar på att "Kingeking" ska komma

Sean banan på krutan

Coolingarn ;)

Mamma och dotter <3

Njuta av dagen!

Efter att ha tagit tag i strykningen här hemma i Österby sätter jag mig nu ner med en kopp te och en stor skål med nötter (även några med choklad) Det är jag värd!

Jag läste en bok. Nu när jag precis skulle skriva vad den hette glömde jag det...
Men iaf, jag läste ut den för några dagar sedan. Det var en tjej som berättade om sin upplevelse när hon var med i Tsunamin och miste sin pojkvän. En otroligt läsvärd bok.
Men i slutet skrev hon att hon försökte njuta av dagen. Alltså njuta för dagen. Inte se så mycket framåt och planera utan njuta här och nu. Så har jag försökt tänka nu i några dagar. Eftersom jag är en människa som verkligen kan skena iväg i framtiden och tänka hur allt ska eller kan komma att bli. Det är inget bra. För man blir så besviken och hinner inte med vad det är som händer JUST här och nu.

Livet är inte lätt och kan förändras på så kort stund. Man bråkar om skitsaker man blir besviken över saker man trodde skulle hända men som aldrig hände osv. Då är det väl bättre att göra som hon. Njuta av dagen, sen får man se vad morgondagen har att bjuda på.

Klart man ska ha drömmar osv. Men inga stora projekt.

Nu ska jag njuta av tystnaden i huset och mitt te ;)