tisdag 3 april 2012

helvetes


Idag vart det bara för mycket.
Jag började med maten i tid så att vi skulle få tid för annat på kvällen.
Efter maten säger Anders att jag åker till affären (köpa mjölk till kaffet) en snabbis, sen hjälpa Tommy med en grej. Det går fort. Ja, det måste gå fort tänkte jag eftersom jag skulle ladda bryggaren när han drog.
När jag höll på att plocka ur disken och vänder mig om bara bubblar det kaffe ur bryggaren. Då har det gått hål på filtret och proppa igen hela skiten. Var bara börja torka och gör rent. Samtidigt var lisan den jävligaste ungen i stan just då. Skrek och höll på. När allt var iordningställt började jag sy gardinerna. Gick det bra? NEJ, jag säger NO! Så skickar till Anders att han får åka förbi min svärmor och låna hennes.
När det har gått över en timme, anser i alla fall jag att det inte gått "snabbt" det han skulle göra.
Så jag hinner tänka både det ena och det andra och skickar iväg ett sms. Medans jag skickar sms har Alicia kissat på sig (i bara jävulskap) när jag ska hjälpa mig slår hon mig på kinden. DÄR vart det för mycket!

Jag satte mig i soffan o bara grät. Jag var ju förfan från början sjuk med feber. Det skulle gå snabbt. Sen skulle vi dricka kaffe ute på trappan och bara mysa familjen. Jag skulle hinna sy gardinerna!
När han kom hem är det första han klämmer ur sig "Varför håller du på och skickar så otrevliga sms"
Där brann det för mig igen! Allt vad han sagt och hit o dit och att det skulle gå snabbt. Då får jag till svar att det  tog 15 minuter att hitta symaskinen för svärmor hade inte varit hemma.. Det var alltså därför det tog så lång tid.
Det tog alltså mer än 45 minuter att klippa några jävla kablar och handla mjölk och 2 saker till.
Tror ni kaffet var varmt när han kom hem? Jag vet inte. För jag drämde igen dörren efter en utskällning och några tårar. Sen tog Skrållan och jag en sjuhelvetes promenad. Det är i alla fall något jag vet.

Efter att jag kom hem var det bättre men var fortfarande så besviken.
På bordet stod det en bukett med tulpaner och en lapp där det stod " Förlåt Älskling och mamma för att vi är bråkiga" pussar.
Ja, det var jättegulligt. Men jag kan inte ta att allt ska bli bra efter det. Jag är sån. För dom känslorna jag hade just när allt hände var så jobbiga.

Nu sitter jag i soffan och har smällt i mig en HEL ananas. Snacka om det bränner på tungan och ner i halsen.
Så nog med dumheter för idag.

HEJ!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar