Jag var ut och läste lite bloggar och kom in på den här mannens blogg och läste det Här.
Jag tänkte precis samma sak när jag såg bilden på dom. FAN vad pigga dom ser ut. Lyllos dom.
Ingen annan tanke men började då tänka själv hur det var när Alicia kom till världen. Såg knappast ut som "Vickan" direkt :) Inte sovit på 2 dygn ungefär, stora påsar under ögonen och söndergråtna ögon. Det skulle blivit en snygg bild det ;) Degmagen som hängde utanför byxkanten. (nä så illa var det inte). Har väl aldrig gått ner i vikt så fort någon gång haha.
Den lyckligaste dagen i mitt liv men samtidigt den dagen jag var som mest osäker på mig själv.
Ja jag var det. Det var en enorm omställning för mig.
Där hade jag världens finaste unge som jag hade längtat så efter i 9 månader om inte mer. Men vad gör jag nu!? Alla känslor man skulle tacklas med. Mannen man skulle dela allt med, vi tänkte helt olika kändes det som. Haha vilket KAOS! Han var jättegullig och stöttade mig. Men jag kände mig så ensam i det hela. Men det var ju pga alla hormoner, skyller på det som alla andra gör :). Nej men känslor man hade och alla upplevelser efter förlossningen.
Aja lite funderingar bara när jag läste hans blogg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar