Saknar redan.

Vad jag saknar mitt lilla bustroll!
Det gör liksom ont i hjärtat.
Jag fick för mig att cykla från Ö till skogen ikväll. Det gick toppen bra!
Fick sedan veta att min lilla älskling hade ropat på mig och gråtit när jag cyklade iväg. Älskar min lilla tjej.
Men klart det här är jobbigt för henne också. Men efter ett tag hade hon myst med pappa A och sen somnat skönt.
Dom kommer ha det så bra nu tillsammans. Men hur ska jag klara mig utan henne känner jag.
Tur att jag hinner träffa henne en snabbis imorgon.
Dom hade redan planer på vad dom skulle hitta på :).

Själv drar jag iväg med syrran. Hoppas vi får bra väder så vi kan sitta ute i solen mycket.

Funderar på att lägga ner det här med bloggen. Vad ska det vara bra till egentligen?
Det jag skriver här kan jag lika gärna skriva på papper. Det är ju mest för min egen skull. Att sätta ord på tankar och se det framför sig och inte bara i huvudet.
Men det tål att tänkas på.